Fick lite nostalgikänsla när jag besökte schackklubben Pyramidens fina lokaler på Södermalm i Stockholm. Nära i dessa omgivningar var jag som junior medlem i Kristallens schackklubb som då höll till på Borgmästargatan. Minns hur trollbunden jag kände mig när vår tränare Robert Danielsson visade olika finesser på demobrädan. På samma sätt kände jag nu när jag och några andra samlats för att ta del av IM Thomas Engqvists föreläsning om Richard Retí som han precis gett ut en bok om. Det är verkligen en speciell känsla att samlas några människor för att ta del av schacket olika moment och finesser.
Rickard Retí började faktiskt sin karriär som trogen anhängare av Kungsgambit men sedan ändrade han riktning totalt när han grundade och praktiserade sina tankar om det hypermoderna schacket. Som bekant är ju 1. Sf3 känd under namnet Retís spelöppning.
Två intressanta nyckelpartier gicks igenom och ett med det annorlunda konceptet att inte flytta bonden på e2 och istället med hjälp av rutan e4 förvandla allt till ett vunnet tornslutspel. Hur många klarar det och kreativt är en klar underdrift..
En annan intressant sak var skildringen från turneringen New York 1924 där Retì vann över både Capablanca och
Aljechin och båda partierna i 31 drag. Det var Capablancas första förlustparti på åtta år! Förutom detta vanns båda partierna magiskt nog med 31. Td5 !
Jag är glad att jag kom iväg på denna föreläsning och har inte haft tid att göra så mycket på kvällarna på senaste tiden. Nu blev det både inspirerande schack och även en del skratt. Schack är inte bara spännande utan även roligt..
Fint ordnat av Pyramidens schackklubb! Vi kvinnliga deltagare i publiken dvs förutom jag själv, Pia Cramling och Borisova Borislava, fick varsin tulpanbukett som en trevlig och överraskande gest.
