Vad krävs för att bli en bra schackkommentator

Rilton pågår och vilken fest för oss schackspelare! Samtidigt har VM i snabbschack och blixt avgjorts och det har varit lysande underhållning. Kommentatorena GM Evgenij Miroshnichenko och IM Anna Rudolf har ett fantastiskt bra samarbete i studion. Jag tror mycket på konceptet en man och en kvinna i dessa sammanhang. Det ger en bra dynamik som tilltalar publiken. Faktiskt något man alltid borde satsa på. Jag funderar ibland på om vi förstår hur mycket som krävs att kommentera schack och tror inte vi gör det. Måste man vara en bra schackspelare? Svaret är utan tvekan ja. Måste man vara aktiv? Där vill jag säga både ja och nej. Min absoluta idol i sammanhanget GM Daniel King är inte aktiv men förutom hans karisma och utstrålning är han väl förtrogen med de modevarianter som spelas. Det får inte bli - som faktiskt har hänt - att en kommentar börjar försöka hitta egna drag i den senaste modevarianten utan att kunna förklara vad som händer. Där måste man vara påläst och om så inte är fallet vara direkt ärlig. Måste man ha utstrålning och karisma? Där är också svaret ja. Det hör liksom till när man uppträder. På samma sätt att man kan ha en stor kunskap utan att kunna förmedla den till andra. En annan egenskap är att inte ta sig själv på för stort allvar. Skräckscenario med en kommentator som inte vågar föreslå ett drag av rädsla för att det ska vara fel. Några enstaka konstiga drag charmar bara publiken om man märker att det finns en kunskap i botten. Det man kan tänka på, och ta till sig är vad svårt det är kommentera i schack och att bedöma ställningar. Såg det nu bara i senaste blixtWM när kommentarerna haglade fram och tillbaka. "Nu vinner han! Nej nu förlorar han! Oj, jag hade fel han vinner.." Och så vidare.. För att ågergå till Rilton har man lyckats väldigt bra med sitt koncept och en mycket lyckad sändning! Martin Lokander är utmärkt som övergripande programledare och håller bra i alla trådar. Harry Schüssler var mycket bra under SM sändningarna och lika bra nu. Han är inte en aktiv spelare men det kompenseras av hans kunnighet och djupa förståelse samt att Martin Lokander blir ett komplement här. Speciellt med tanke på att Martin har skrivit en mycket bra bok om e4 e5 komplexet.. Ett annat mycket lyckat drag är att ta med GM Sokolov. Vilken underhållare och dessutom pedagog! Jag måste erkänna att jag tyckte han var lite långrandig när han berättade en ganska lång episod ur sin bok. Säkert väldigt roligt att läsa om men passade inte in i sändningen. Däremot när han visar sina partier.. Oj och det är bara att tacka och ta emot att en sådan stark spelare bjuder så mycket på sig själv. Så lärorikt! Det intressanta är att han spelar upp ganska enkla ställningar där det för en oinvigd kan vara svårt att se den absoluta fördelen. Harry Schussler hade därför ett ganska frågande ansikte när han undrade om han inte ville ha mer komplicerade ställning. Sokolov hade ett lika frågande ansikte själv när svaret kom blixtsnabbt " Why, when I am better.. " Han spelar det schack han tror på helt enkelt och lyckas dessutom bra. När detta skrivs leder han på fyra poäng av fyra.
1 kommentar

Naken kung på villovägar

Idag var det en speciell dag och inte endast andra advent utan allsvenskan för oss schackentusiaster. Lite magiskt att tänka sig att schackspelare i hela landet gör sig i ordning på morgonkvisten för att tävla och kämpa. Stockholm är också litet ibland då jag mötte en schackspelare på Centralen. Vi finns överallt.. Roligt nog fortsätter det att gå bra för mig att spela i min ny klubb och det var längesedan det har känts så bra för mig spelmässigt. Känner mig fokuserad och vi har en härlig stämning i laget. Idag gjorde vi ett bra resultat med oavgjort mot ett högre rankat lag ! Ett litet kort motionspass i dessa trappor i Kristallens klubblokal, de känns verkligen- och sedan dags att sätta sig vid brädet. Värdklubben Kristallen hade trevligt nog dukat fram både smörgåsar och lussekatter. Att jag personligen aldrig har tid att äta något är en annan historia men tiden räcker inte bara till för min del. Idag höll jag dock min föresats att ta en liten paus efter tidskontrollen och resa på mig och fästa blicken på annat än mitt parti. Jag hade svart och fick möta kungsgambit. Ajaj, jag har inte något riktigt vapen mot detta och även om jag kollat på de senaste modevarianterna var detta inget jag kände för att spela. Jag bestämde mig för att improvisera och efter 1.e4 e5. 2. f4 spelade jag Lc5. Varför inte och egentligen ett ganska logiskt drag. Det är något fascinerande med att improvisera och spela något helt nytt och ge sig ut på okända vatten. Jag lyckades mycket bra med planen att hindra rockad. Så bra att min motståndare blev desperat och kastade sig ut med kungen på mitten av brädet. I drag 20 borde jag nog ha offrat en pjäs men jag var lite feg. Dessutom är det ganska bekvämt att spela med tunga pjäser mot en naken kung. Man behöver inte göra så mycket utan känns som matten bara trollas fram. Som här i slutställningen, se diagram, efter att han spelat 48. Dh4. Min motståndare verkade inte alls förstå att damen behövdes i försvaret eller vilka faror som lurade. 48 - Ke7 var inget jag funderade på utan jag hade istället den fantastiska känslan att räkna fram en forcerad matt och allt bara stämde. 48 - Da1 49. Tb2 Da5 50. Kc2 Td2 Går inte att gardera matten och svart fick ge upp. Simsalabim eller de tunga pjäsernas kraft!
0 kommentarer