Paris Grand Chess Tour dag 4

Ännu en dag framför datorn och jag har känt mig helt fördjupad i schackets underbara värld. Idag såg jag första dagen av blixten från Paris och vilken underhållning. Jag är djupt imponerad av spelarna hur bra de spelar med så lite tid även om det av naturliga skäl blir bortsättningar.
 
En sak som är svår när det är blixt och som mycket riktigt påpekades av kommentatorerna är att hålla reda på springaren och alla möjliga gafflar. En bra pjäs att ha när det är tidsnöd och finns ju vissa spelare som försökar undvika att byta bort sina springare.
 
Finns säkert mer man jag har hittat tre exempel på springarens framfart.
 
Mellan Shakhriyar Mamedjarov  vit och Vladimir Kramnik svart uppkom nedan ställning.
 
Vit står sämre men efter 41 h4 kan han fortfarande kämpa och speciellt i ömsesidig tidsnöd. Istället följde 41. Kh4 ? Krammik svarade med 41 - Sf5! och ett obehagligt faktum uppenbarade sig plötsligt. Kungen har bara en ruta att gå till, nämligen Kg4.. Hoppsan för då kom Se3 och svart gafflade till sig löparen och vann partiet.
 
Wesley So fick som väntat träda tillbaka i sin ledning och efter att ha förlorat mot Sergej Karjakin. Efter den förlusten var det som han tappade stinget lite. Sergej Karjakin är en spelare som imponerade stort under blixten.  Ingen slump att han kallas för försvarets mästare och lägg där till nerver av stål. I partiet mot Krammik fick han in  en vacker springarmanöver.
 
I denna ställning har Krammik som vit precis spelat 46 g4 varvid Karjakin svarar med det starka 46- Sf4!  Det följde 47 gxh5 g5! 48. Tg4 Lc8 ! Nu står allt klart och Krammik insåg att om han flyttar tornet till g3 kommer en schack i form av springargaffel på e2. Han valde att slå på f4 men förlorade snabbt och enkelt. Mycket snygg manöver av Karjakin och här har vi inte bara springargaffel som tema utan även instängt torn.
 
I ronden efter var det Karjakin som fick känna på springarens kraft i mötet med Maxime Vachier-Lagrave . Fransmannen genomförde ett mycket snyggt positionellt parti med bonde över i tornslutspel och som svart tvingades Karjakin offra pjäs. Ställningen nedan är naturligtvis förlorad för honom och det var bara tiden att hoppas på att inte MVL skulle kunna hinna fullfölja vinsten men vid draget fick han fick till en snygg slutforcering.
 
82. Th8!  uppgivet  På Kg7 kommer Se8 och vit får in en - efter välbekant tema - en springargaffel och schackar till sig tornet och vinner lätt trots tidsnöden.
 
Imorgon kommer jag att se dag 2 av blixten. Nu vet jag vem som har vunnit för det går inte undvika se på alla schacksiter men det gör inget då sändningen är så bra och partierna verkligen spännande och intressanta.
 
0 kommentarer

Paris Grand Chess Tour dag 3

Igår blev en dag inomhus och jag följde tredje dagen från sändningen i Paris. Mycket intressanta partier och väldigt hög nivå. Kan tyckas enkelt att vara publik och bara följa partierna men jag blir nästan lite trött men det är ett bra tecken att jag är med i partierna. Om jag är trött vad ska då inte spelarna vara..
 
Maurice som vanligt full av smittande energi och entusiasm var glad som en lärka då en av spelarna offrade kvalité. Har verkligen förstått att han själv älskar att offra och det berättade han också. Han ger gärna en kvalité för en bonde och bra spel.  Det sista en förutsättning men som i schack alltid en bedömningsfråga. Nu när jag sett så mycket på sändningarna förstår jag mig Maurice lite bättre. Det var ju en gång Magnus Carlsen blev så upprörd när Maurice ifrågasatte hans spel men det är ju bara för att han precis som Ulf Andersson vill se de drag han starkt  tror på spelas på brädet. 
 
Fabiano Caruana hade en tuff start i turneringen. I partiet som svart mot Hikaru Nakamura var ställningen så balanserad den kunde bli och med grov tidsnöd var kommentatorerna förvånade att spelarna inte enades om remi.  Skulle nog ha blivit så men gäller alltid att hålla ögonen på möjlighet till gafflar i tidsnöden.
 
I ställningen ovan drog Caruana  81- Se5 ? varvid Nakamura genast slog till med  82. Lxh5!  Springaren gör sig beredd att gaffla på f5.
 
Det hördes upprörda röster från kommentatorsstudion och spelarna syntes inte i bild men det var som jag kunde känna Caruanas uppgivenhet och nu var det försent att bjuda remi. Han spelade 82. - Kf6. Ställningen är dock fortfarande remi. Caruana tappade dock både koncepterna och en bonde till och fick ge upp i drag 120.
 
En tung förlust men livet tar och livet ger ! I några ronder senare fick han upp följande ställning som svart mot Levon Aronian.
 
Här har Aronian precis spelat 35. Sge2 ?  Jag kan tänka mig- som man har varit med om själv- dessa skräckfyllda sekunder när man  precis inser att man har gjort en tavla. Ställningen blev plötsligt som hämtad ur en lärobok för schack och Caruana slog till direkt. 35- Dxh2!  Följt av en springargaffel på g4. Vits ställning rasade som ett korthus och Caruana vann mycket övertygande och säkert.
 
Visst kan man förstå att vissa schackspelare har springaren som sin favoritpjäs..
 
Wesley So spelade tre remier och intervjun med Maurice bad han nästan om ursäkt att det hände så lite i hans partier men det behöver han naturligtvis inte göra.  Dock har kommentatorerna pratat mycket om att han inte är lika bra i blixt som i rapid.  Nu bekräftade han själv detta då han sade att en av hans bästa vänner sagt att han inte var så bra i blixt. Maurice är inte den som är den utan frågade direkt vem det var och han svarade med glimten i ögat att det var Hikaru Nakamura. Vi får se hur det går för honom i blixten. Jag ligger fortfarande efter då jag inte har sett dag 4 ännu. Försöker undvika alla siter med resultat för jag vill inte veta något.
 
Så idag blir det ännu en dag med spännande schack och det ser jag fram emot.  Vädret är fint så jag ska faktiskt sticka näsan utanför dörren då utejympa på Friskis väntar.
 
Synd att Sverige förlorade fotbollen igår och jag led med spelarna när de intervjuades på slutet. Dock ser det ju ut som det fortfarande finns chans att kunna gå vidare av egen kraft men vad synd på så fint inledningsmål.  Samma känsla som i schack när man förlorat i bra ställning...
0 kommentarer

Efterlysning av bondeoffer

Igår fortsatte jag att se dag 2 från sändningen av Paris. Satt som klistrad vid datorn.  Passar extra bra nu kan jag säga när teven är helt ockuperad pga fotbolls-VM.  Ikväll blir det dock teve istället för schack för självklart vill jag vara med och heja på Sverige..
 
Maurice Ashley är en fantastisk kommentar med underbar inlevelseförmåga och kan bli arg som ett bi när spelarna inte gör de rätta dragen. Hans entusiasm och energi påminner mig faktiskt om Ulf Andersson. Igår var Maurice extra upprörd när denna ställning kom upp.
 
Här ligger g6 i luften fullkomligen skrek han och fortsatte med att det är inte ens ett bondeoffer så mycket kompensation och fint spel ger det.
 
Mamedyarov,Shakhriyar Mamedyarov, eller Shakhi som han populärt kallas valde emellertid att spela draget e3. Svartspelaren Lev Aronian spelade c5 och Shakhi spelade Le2 varvid det följde b6. Efter den sekvensen bokstavligt talade hoppade Maurice upp och ned och skrädde inte orden. " Här spelar inte den ena g6 och då kan inte den andre  offra en bonde med b5 utan väljer b6 istället. Alla dessa är stormästare men sådant kan de inte göra. Upprörande!"  Lite lugnare blev han lite senare när Anand gjorde ett snyggt positionellt bondeoffer i ett slutspel och han förklarade att här har vi en stormästare som förstår vad schack handlar om. Visst är det Ulf Andersson upp i dagen!
 
Maurice är helt enkelt underbar i sitt engagemang precis som de andra kommentatorerna. 
 
I samma parti med de uteblivna bondeoffren uppkom följande ställning.  Som den uppmärksamme kan se gjordes g6 till sist men det visade sig att vit förlorade på att blotta sin kungsställning.  Finns inget som är så farligt som tunga pjäser mot en naken kung vilket den snygga och effektiva slutforceringen av partiet visar.
 
 
 
Verkligen originell ställning med så många pjäser på samma rad. Jag får känslan av ett långt tåg!  Nu gäller det bara att lossa på vagnarna i rätt ordning..
 
Aronian spelade 31 Dd7 som är ett dåligt drag som leder till förlust. Det följde 31. -Txd6 32. Dxd6  Dxf3 33. Dxe6
Tf5 34. De2 Dg4 och lätt vinst för svart. Istället för 31 Dd7 fanns det något spektakulärt i ställningen som inte är helt lätt att se i tidsnöden.  Nämligen 31. Dxa6! Txa6 32. Txe6 Txe6 Här har vagnarna kopplats av i rätt ordning och nu kommer lokföraren och styr upp. 33, Sg5! Kh6 32 Tc8  Svart tvingas offra tillbaka damen på g5 och det uppkommer ett tornslutspel med lika spel.  Snyggt men inte alls lätt att se.
 
Wesley So fortsätter att imponera. Med ett kroppspråk både före och under partierna som utstrålar sådant självförtroende att det gör honom nästan självlysande. På frågan från Maurice vad det är som gör att han spelade så bra svarade han helt enkelt att han försökte känna sig glad.  Try to be happy.
 
Ett fint koncept som kan andvändas inte bara när det gäller schack.
0 kommentarer