Fribönderna visar sin styrka i Västerås Open

I år var det första gången på åtta år jag inte var med i helgturneringen Västerås Open. Märklig känsla men jag har haft för mycket omkring på arbetet helt enkelt.Skulle inte klara att sätta mig på tåget direkt efter jobbet och spela fram till elva på kvällen. Då är det bättre om kan ta ledigt hela dagen när man spelar så intensiva turneringar.
 
 Nåväl jag ska inte klaga då jag har haft spännande och intressanta timmar framför datorn. Ulf Andersson är en fantastisk bra kommentator och jag lär mig mycket när han går igenom partierna. Han har verkligen en speciell känsla för hur pjäserna ska fungera och samverka på bästa sätt.

I skrivande stund leder Lars Karlsson ensam på sex poäng efter sex ronder. Idag följde jag hans mycket spännande kampparti mot Normund Miezis. Den senare är en mycket djärv taktiker. I detta parti nog lite för djärv då han gav sig ut på brädet med kungen. Dock inte utan chanser och det var som sagt ett mycket spännande partier.

Här kommer det dramatiska slutet.

 
En mycket speciell ställning eller tokig som Ulf Andersson uttryckte sig och många varianter att hålla reda på när båda spelarna hade ungefär en minut kvar.Dock lite lättare för vit även om svart har fällor.
 
Det som är så intressant med ställningen är att även om svarts bönder kan verka farligare då de är längre fram har den ensamma bonden på c6 en egenartad  "charm". Nämligen att kommer den  til c7 kan inte löparen stoppa den den förvandlar sig på ett vitt fält. Inte nog med det så fungerar svarts egna bonde på e5 som en stoppkloss för löparen.

I tidsnöden drabbades troligtvis Miezis av en synvilla och trodde han skulle hinna först med sina bönder. Istället för 59- Kg4 som ställer mer krav vit i tidsnöden slog han damen på d2. " Nu är det vinst " Utbrast Ulf i kommentarsrummet och visst är det så.  Det följde: 60 Td2 Kg4 61. c6! Fribonden visar sin styrka då den inte går att stoppa. 61- h3 61.Kh1 Kf3 62. Td3 Kf2 63 Tg3 Allt motspel är definitivt borta  Kg3 64 c7!  Går inte att stoppa att vit får en dam och svart gav upp efter några drag.

Ett intressant och spännande publikparti!

I ronden innan fick Lars Karlsson även där manövrera fram en bonde till vinst som lustigt nog också överlistade en löpare.

 
 

 I ställningen ovan har  vit precis tagit på g6. Det följde 57 - Ke3! Naturligtvis inte  57 -a2 då vit kan spela Le4 och stoppa bonden. Nu är vit maktlös och precis som i förra ställningen fungerar den egna bonden som en bromskloss och vit får inte kontroll på den ack just nu så viktiga diagonalen. 

 

Ett trevligt slutspelstema som inte är alltför vanligt .

0 kommentarer

Efterlyser mer empati

Det är mycket regler när man spelar schack och inför helgens turnering var det en lång utläggning av domarna vad man får göra och inte göra. Man måste t.ex använda samma hand när man promoterar en bonde och ryktet säger att man hade kunnat se en liten junior komma storgråtande efter att ha förlorat när han gjort detta fel. Hårt men regler är regler även om det känns att det är lite väl onödigt ibland.
 
Jag tycker det är synd att man inte kan ha regler i empati och uppförande. Hur många gånger är man t.ex inte med om detta att man själv sitter i ett pressat parti med tidsnöd och bordsgrannarna har precis avslutat sitt parti. Vad händer.. Ger de sig iväg till det analysrum som i regel alltid finns på turneringar för att diskutera ? Nej, då börjar man direkt att prata för att ens eget parti är slut och tänker inte på att man stör motståndarna.
 
Tycker också att på samma sätt man ska vara en god förlorare ska man vara en god vinnare och kanske lämpligt att hålla tillbaka sin omedelbara glädje direkt efter partiet. Jag med om det i när jag spelade dag två i Hasselbackens turnering. Gjorde en pjäsbortsättning och t.om när han offrade tillbaka pjäsen för att enbart leda med bonde ville jag inte ta offret. Helt förvirrad men tappade koncepterna och fick ge upp efter ett långt parti.
 
Direkt utbrister motståndaren helt glädjestrålande att detta var hans bästa parti i hela turneringen. Suck, jag var inte på humör att berömma där och speciellt med tanke på att jag satt bort mig och det inte direkt var så att han kombinerat till sig segern.
 
Nu kan jag se på det på ett annat sätt och det är också något att tänka på, att man måste smälta en förlust ibland och få landa efter ett parti.
1 kommentar

Intensiv schackhelg

Precis hemkommen efter en mycket trevlig turnering på Hasselbacken. Även om inte resultatet gick den väg jag önskade är det alltid inspirerande att spela i så fina lokaler. Lite för många bortsättningar från min sida och jag tror jag att jag kände mig pressad att jag har en sak inom jobbet jag måste bli klar med under helgen. Sådant påverkar och jag ska fixa detta lite senare ikväll. Nu har jag haft fullt upp med att gå igenom mina partier och vad roligt det är att analysera och få tid att förstå vad som hände.
 
Jag har lärt mig väldigt mycket när jag går igenom med datorn. Intressant verkligen! Bland annat ett tornslutspel som jag inser att jag tänkte helt fel i. Ska återkomma till detta.
 
Min motståndare i sista ronden frågade mig innan partiet om jag ångrade att jag spelat i 50+ och inte i Öppna gruppen. Det gör jag inte men det finns både nackdelar och fördelar. En klar nackdel är att jag blev lite utestängd vad som hände i öppna gruppen. Vi hade en liten egen värld för oss själva i rummet vi spelade i och det var en trevlig känsla som skapade lite mer samvaro. Mötte också mer jämna spelare än vad man kan göra i den öppna gruppen vilket jag tycker om. Jag ångrar inget förutom att jag önskat mer fokus och sluppit bortsättningar. Ingen rolig känsla som i ett av partierna där jag haft fint tryckspel i hela partiet och avslutar med att ställa tornet i slag på h1 när det står en löpare på g2. Min tanke var naturligtvis att göra Tg1. Ridå och nog ett trötthetstecken för så lite tid hade jag inte men jag är inte ensam.
 
Jag vill ge stort beröm till alla som arrangerat turneringen och en extra eloge till vår "egen" domare Jonas Sandbom som tog hand om oss alla med på lika kompetent och bra sätt som vanligt och såg till att allt flöt på bra. Noterar att alla grupper utom Juniorerna vanns av stormästare. Lars Karlsson vann säkert i min grupp och Juan Bellon firade sin plats på svenska listan med att ta hem titeln Svensk mästare för 65+.
 
16 damer slogs om titeln att bli svensk mästare för damer. Ganska många även om det kunde vara mer. Pia var helt överlägsen och vann inte bara titeln utan även en femteplacering i hela turneringen ! Jag har inte hunnit se så mycket på partierna men starkt imponerad av hennes försvarspel mot Nils Grandelius.
 
Extra roligt att vi fick några juniorer från Wasa SK och Anastasia Tolstoy gjorde bra ifrån sig med 4,5 poäng i detta starka sammanhang. Kul och säkert ett namn att lägga på minnet för framtiden. Lägger ut en bild på några av oss kvinnliga spelare precis efter den fina och pampiga invigningen.
 
0 kommentarer