Har haft så mycket omkring mig men idag kollade jag första gången på sändningarna från Tata Steel. Seirawan som vanligt helt fantastisk som presentatör. Vilken karisma, naturlig pondus och utstrålning den mannen har och i basen förståelsen och passionen för schacket. Det var intressant när slutet mellan NIls Grandelius och Eric Hansen visades. Såg ut som det skulle bli evig schack och Seirawan menade på att det såg ut helt slut ut för svart om vit hade gjort 28 Td1. Det tyckte jag också men å andra sidan brukar det finnas anledningar när man inte gör ett sådant självklart drag. Det fanns det också visade det sig när båda spelarna besökte studion för att kommentera partiet. En mycket god anledning! Nils berättade hur han räknat på hela varianten men missat det listiga försvarsdraget 28 Lf5! Seirawans korta kommentar får tala för sig själv." Wow! " Det var inget dåligt försvarsdrag. Attack tillbaka som svar och dessutom vinstspel för svart. Alltid lika fascinerad av hur fort schack kan vända.
Det var en mycket trevlig intervju med spelarna. Intressant att se Nils Grandelius i en annan roll än när han var kommentator på Rilton. Det var en märkbart tagen person som visade upp sig och inte riktigt kunde dölja sin besvikelse över den missade vinsten idag och även missad vinst igår. Ibland behöver man inte dölja sina känslor och det gjorde bara intervjun extra levande. Hur många schackspelare känner inte igen sig? Jag tycker det är starkt att komma upp och prata direkt efter sina partier för jag kan tänka mig hur trött man är.
Jag fick även se en ny spelare för mig. Den indiska spelaren Adhiban Baskaran som vinner rond efter rond. Jag läste att han var publikfavorit och det förstår jag mycket väl. Vilken sympatisk person! Vad händer med de indiska schacket kan man fråga sig efter sett deras framfart i Rilton. Spännande att följa denna spelare i turneringen om han kommer fortsätta att vinna sina partier.