Det är svårt att ge upp
Ovan ord som Stellan Brynell sade idag som kommentator av SM-partierna ringde ett tag i mina öron och väckte många tankar. Visst är det så och inte lätt att behöva ge upp och sträcka fram handen efter lång kamp.
Ett parti innehåller så mycket och har man stått dåligt kan det ha funnits hopp att alls ska ha rett upp sig men det visar sig bara en synvilla, ett förtvivlat önsketänkande där man helt enkelt inte orkar se motståndarens effektiva svarsdrag. Har man stått bra kan det vara både en sorg och ett tvivel på sig själv.
Fascinerande hur mycket som händer när man spelar ett parti schack.. Jag brukar själv samla mig noga innan jag ger upp och också för att jag vill bemöta min motståndare på ett trevligt sätt. Sådant är viktigt och även om det inte är helt lätt något man måste lära sig.
När jag började spela schack som junior ville jag aldrig ge upp ett parti utan spelade alltid tills jag blev matt. Det var helt enkelt för jag ville lära mig hur den andra vann. Ambitiöst i all ära men inte alltid så uppskattat. Ibland är det faktiskt ett bra drag att ge upp.
Har inte hunnit koncentrera mig så mycket på sändningarna idag då jag har haft fullt upp jobbmässigt men såg nu på kvällen att Hans Tikkanen vann ett viktigt och välspelat parti.
Det är en rond kvar och imorgon vet vi vem som blir årets Sverigemästare.
De andra grupperna pågår för fullt och visst är det konstigt att så lite rapporteras. Jag slog en blick på Veteran SM 50 + och såg att Luis Couso leder med en poäng före Dan Cramling. Spännande.
I MästarElit som är ett väldigt starkt besatt fält, det starkaste någonsin, vilket gör det ännu konstigare att så lite rapporteras.. Där leder Ralf Åkesson tillsammans med Oscar von Bahr skuggad av Johan Eriksson och Thomas Engvist en halva efter. Spännande slutronder att vänta.